Mina älsklingar

Ja kan man säga annat när de sitter så här stilla och fint i soffan? Det är tur att man har bildbevis på att dessa stunder faktiskt existerar annars skulle man nog tvivla ibland.

Trevligt besök

Igår fick vi besök av den trevliga familjen Gustafsson. De hade tänkt åka vidare med sin husbil redan idag men som tur var övertalade den yngsta sonen dem att stanna en extra dag.
Det har varit en hel del fiske och båt åkning sedan de kom. Men vi tänkte att nog skulle väll killarna kunna ta en paus i fisket och äta en mysig lunch på Galtströms restaurang. Men killarna hade lite svårt att slita sig så de fick ta båten dit medan jag och mamma Gustafsson tog en promenad. Jag tog med mig dubbelvagnen eftersom jag hoppades på att min lilla son skulle få en längtan efter att sova middag, man brukar ju säga att hoppet är det sista som överger en… Ayşe stannade hemma med sin mormor och gammelmormor så barnvagnen var tom på vägen dit och lika så på vägen hem igen.

Jag måste börja med att säga att jag älskar att äta på Galtström men jag kan lova att jag blev besviken idag. Servicen var inte direkt på topp, servitriserna hade inte mycket koll och hamburgerbröden var svarta. Och mitt i allt elände så fick jag reda på att det inte är mycket vi kan äta där eftersom det är bacon eller skinka i det mesta och vill man ha utan så måste de ta bort det från maten så det har alltså redan varit i kontakt med varandra. Det slutade med att jag och Cello fick äta sallad. Deras sallader är i och för sig goda men inte direkt vad vi hade tänkt oss. Men trots allt strul med maten så var det trevligt och efter maten gick vi och kollade in ruinen av bruket. De två yngsta grabbarna var ganska snabba i sitt klättrade och springande i och på ruinerna. Sedan på väg tillbaka tillbåten åt pojkarna lite efterrätt, blåbär. Det finns mängder med blåbär i skogarna, och det är ju så gott med färska blåbär.

Mammas storfiskare

Mammas storfiskare har varit i farten idag.


Och med lite hjälp fick han i alla fall känna på en fisk även fast det inte var hans egen fångst, men det är inget som han bryr sig om. Han kan gå runt och skryta i alla fall…

Max fick bara fiska efter apportbocken men han verkade tycka att det var lika roligt som Deniz tyckte det var med fisken.

Mors lilla gående prinsessa

Kom ihåg detta datum för det var det datumet som min lilla prinsessa började gå utan stöd. Mammas små gullungar börjar bli så stora. Det är kanske dags att börja be fadern om mer…

Mammas sötnosar

Ibland kan det vara extra svårt att åka till jobbet. Titta bara på dessa sötnosar som jag måste lämna hemma.

Ayşe´s Dop

Ja så var det äntligen gjort, våran lillstumpa är döpt. Hon fick i och för sig vänta ganska länge innan det blev av men hon var ju desto sötare nu när hon kunde gå in i kyrkan.

Jag vet att många tycker det är konstigt att Cello går med på alla mina kyrkliga aktiviteter både med barnen och med oss själva. Men är det egentligen så konstigt om man tänker efter?? Är religionerna så olika i grunden? Nu har ju jag varken läst bibeln eller koranen men de delar man hört verkar de i grunden väldigt lika. Cello har dessutom blivit lärd i skolan att även tro på bibeln och Jesus. Men skulle det bara vara upp till honom så skulle våra barn bara ha ett dop och det skulle vara det turkiska och vi skulle vara borgligt gifta. Men något som vi båda har fått lärt oss är att det blir en hel del givande och tagande när man gifter sig med någon från annan religion och kultur.

Selins Akika

Den 12 Juli var vi hem till lilla Selin som hade sin Akika. Akika är en turkisk variant på vårat dop. Man tackar Allah för barnet och man äter en massa god mat. Även fast jag var trött efter att ha jobbat natt och inte haft tid att sovit och dessutom så åkte jag själv med barnen, vilket inte är en allt för bra kombination så hade vi det väldigt trevligt. Jag måste tack Selins fader för den goda turkiska maten, jag fick sådan turklängtan efteråt.

När man tittar på sötnosen Selin så kan man inte tro att det bara skiljer 11 dagar mellan henne och våran lilla gullunge.

Norra Berget

En dag när våra små änglar hade för mycket energi i kroppen åkte vi upp på Norra Berget och rastade dem ett tag. Anna och Matilda följde också med. Vi började med lite smultron plock och sedan hälsade vi på en gris och 3 får och deras lamm. Sonen försökte komma in till bäääna för att pussa dem men de brydde sig inte ett tugg om honom.

Sedan bar det av till lekparken där jag inte vet om det var de stora eller de små barnen som hade roligast…

Efter lekparken bar det av mot resten av djuren dvs en fjällko och hennes kalv och två små killingar, varav den ena rymde ut till oss vilket gjorde Deniz väldigt glad eftersom han då kunde klappa honom.

På spaning efter ko...

Efter all lek och alla djuren så hade vi oss en mysig fika. Men den som tror att min älskade son satt still kan ju ta och tänka om… han sprang runt och skulle bara in till killingarna.

Gott med kex...

Vi lever på stenåldern...

Tänk om man skulle vara uppdaterad och leva på 20-talet istället för på stenåldern som vi gör hemma… Ja för vad ska man annars kalla det att bara ha internet kvälls och nattetid och då så väldigt trögt att det tar 5 minuter att öppna en sida? Och som ni förstår är det inte någon ide att ens försöka skriva något på bloggen än mindre försöka lägga in några bilder. Det är tur att jag jobbar så jag har möjlighet att lägga in lite bilder och uppdatera er lite i vår vardag.
Under dessa två veckor som det är sedan jag jobbade sist så har det hänt en massa roligt och en hel del inte så roligt, fast jag delar bara med mig av lite av allt som hänt för annars skulle jag vara tvungen att ta några extra pass på jobbet för att bli klart. Nä vi måste bara fixa en bra uppkoppling hemma så det går att göra uppdateringar allt eftersom.

I stallet med Teff

Häromdagen så var vi till stallet och myste med lilla Teff. Vi hade tänkt att köra honom men eftersom han var lite varm i ena hoven så kunde vi inte det. Vi får bara hoppas att det inte blir någon allvarlig fång den här gången. Men det blev i alla fall borstning och Deniz passade på att sko om honom. Vi hann dumt nog gå och äta lite gräs också innan vi upptäckte värmen i hoven. När de har fång får de inte äta kraftig mat och grönt gräs är väldigt kraftigt. Jag måste bara säga det att även fast jag inte vill att Deniz ska bli någon travtränare så är han väldigt söt när han jobbar med dem nu…