Den här veckan har varit full matad. I tisdags så var detdags för sonen att få IG eller OK stämpel bak i rumpan på sin 3 års kontroll. Och som väntat så gick testen galanta och det blev högsta betyg :) så nu står det OK bak i rumpan på honom. Efteråt så bar det av till barnenshus för lite inköp av badsaker som ska med till Turkiet. Dessutom passade jag på att köpa lite höst och vinterkläder både till barnen och mig själv när vi ändå var inne i de mer centrala delarna av Sundsvall. Så när jobbet ringde senare och frågade om jag kunde jobba så var det bara snällt att säga ja, för med tanke på de summor jag har gjort av med de senaste dagarna så behövs kassan fyllas på.
Så onsdags morgon var det dags för Ayse att kollas på BVC, så trött som få efter en 12 timmars jobbnatt bär det av för läkarbesök och en spruta i vardera ben. Allt gick bra ända fram tills de elaka tanterna gick till attack med varsin spruta i min lilla sötnos´s ben. Det skär i en gammal mamma när man hör det skriket och sedan ser tårarna i ögonen. Man känner sig som värsta boven.
Efter BVC så bar det av till dagis eftersom Ayse skulle ha sin första riktiga dag. Hon har ju varit där ganska mycket under sitt korta liv så själva inskolningen borde ju inte bli några problem. Men på torsdag när hon vaknat så hade hon lite feber efter sprutorna så det blev bara till att stanna hemma med barnen. Och eftersom det bara var en dag kvar sedan av veckan och vi ska dessutom vara borta hela nästa vecka så bestämde vi att de skulle vara hemma fredag också.
Så med två barn hemma i två dagar och med alldeles för lite sömn dagen innan skulle jag fixa det sista innan resan och desutom packa allt... jag säger bara lycka till till mig själv. Och som om det inte skulle vara nog så på torsdag eftermiddag fick jag ögon inflamattion... Som tur är har jag helt underbara grannar som ställer upp i alla lägen. Deniz och Ayse fick vara hos Ruben och cin medan jag åkte till vårdcentralen för tredje gången den här veckan. Men snacka om att de är effektiva på våran vårdcentral. Allt gick väldigt snabbt och smärtfritt.
Dessutom erbjöd Bella sig att ta mina barn när jag skulle packa så jag hämtade i stort sätt bara Deniz från Ruben och Cin och körde honom till nästa annhalt.
Tack tack och åter tack till alla underbara grannar som finns här i trakten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar