Med tårar som rinner kommer sonen av planen och säger att han ALDRIG ska stå i mål igen. Nu återstår det att se hur länge det håller i sig. Vi får hoppas att det går över fort.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om mig
- capemill
- 2005 var jag på en resa till Turkiet med några kära familjemedlemmar och under den resan passade de på att gifta bort mig med en underbar man och nu ytterligare två bröllop senare så är vi fortfarande gifta och har tre små turkungar.
Populära inlägg
-
Nu sitter jag åter på min älskade balkong. Klockan är 9:30 Ayse har just somnat om medan de två herrarna inte ens har vaknat för dagen. Kan ... -
Äntligen har jag fått in lite bilder från kalaset. Och innan kalaset med en massa gotta att äta så intog mina födelsedagsbarn sin favorit lu... -
Ja så hade den dagen kommit som jag hade hoppas på aldrig skulle komma medans min man har haft stor oro över att samma dag aldrig skulle dyk...
-
För 5,5 år sedan när jag var gravid med Ayşe så vandrade jag glad i hågen in i köket här nere men ganska snart så sprang jag illamående ut ... -
Någon vecka innan vi åkte från Sverige, närmare bestämt 26 Juni så fick jag diagnosen Ulcerös kolit, dvs kronisk inflammation i slemhinnan i...
-
Dessa bilder låg som utkast och hade inte blivit publicerade. Det finns allt från maskot till mormor bad till kåt sköldpadda :) Härliga bil... -
Idag har det varit en fullspäckad dag. Jag slutade jobbet klockan 7:15 i morse sen var det bara raka spåret hem till sängen för några timma... -
I helgen var våran kära å goa Julia här å tänk vad roligt barnen hade det i det fina vädret som vi hade på lördan. Okej det var inte bara b... -
Idag när min make äntligen behagade att vakna så blev det bara frukost innan han gick iväg till moskén och lämnade sin fru hemma med alla... -
Ja nu är vi åter i vårat andra hemland. Just nu väntar jag på att min käre make ska få tid till att åka till stan och fixa lite internet til...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar