Över snöad

Ja det kan man ju lungt säga att lill vita bilen blev nu under julhelgen. Denna underbara bild mötte oss på morgonen den 27 December. Det blev en hel del skottande innan den var lös och mina små hjälpsamma gullungar ville hjälpa till de också men eftersom det inte direkt var några plus grader så gav de fort upp och gick in till sin far i värmen. Det måste vara deras turkiska blod som gjort dem så frysna.

Min underbara man...

Ja jag kan inte säga annat än att jag har en underbar man... eller...
Okej han har många bra sidor, väldigt många bra sidor men sen har han några sådär lite mindre bra sidor och en sån visade han ikväll. Det var nämnligen så att jag hade med mig hus nyckeln men det var han som kom hem först, så inte allt för glad fick han sitta i bilen och vänta ca 10 minuter och det låter inte så farligt men med tanke på att det var -22 grader ute så var det kanske inte så kul. Men smart som min kära man är så hade han bilen på så att han slapp frysa, problemet kom just när jag kom hem för då valde hans bil att sluta funka. Men som den gentleman han är så bär han in matkassarna från bilen och säger sedan att han ska gå och fylla upp med bensin i bilen för det är troligast det som är felet. När han sedan kommer in så berättar han att nu så startar bilen och det är inget problem, och då tar ju lilla jag för givet att han har fyllt på bilen med bensinoch sedan testat så att det funkar.

Så sen när jag ska till att åka på jobbet så tar jag hans bil så han har min bil med barnstolarna på morgonen när barnen ska till dagis. Bilen startar utan problem och jag kör iväg, lite stressad eftersom jag var lite sen i vanlig ordning. När jag har kört i ca 5 minuter så börjar bilen bli slö och sedan stannar den. Japp då stod man där mitt i skogen klockan nio på kvällen i -22 grader och enbart ett par linne byxor på benen med soppatorsk... ja så var det min älskade man hade bara testat om bilen startat igen och det gjorde den ju för den lilla bensinen som var kvar hade ju runnit tillbaka och samlats på igen, och då fyllde han inte på nå mera...

Men som tur är har jag en underbar granne och mor och far som kom till undsättning. Dessutom var min far så smart att han förstod att jag frös så de hade även med sig varma kläder till mig. Men jag måste ju även erkänna att även jag gjorde bort mig regält i hela den här historian. Jo för det var ju så att jag har lyset på på bilen. Det är ju mörkt i skogen på kvällen... Men bilens batterier tyckte inte att det var så roligt utan han la in en strejk. Så pappsen fick ta och leta fram startkaplarna. Men efter mycket om och flera men så kunde vi åka vidare och jag kom faktisgt till jobbet men dock en halvtimme sen...

Men bara som en påminnelse till er alla bilförare, ha alltid en fiklampa och reflex väst lättillgängligt i bilen. Det är ett måste om det blir stopp efter vägen dessa tider och en filt är inte heller så fel :-)

Julstress nä va é de?

Ja det kan man fråga sig, fast jag tror inte jag behöver fundera så länge. Beviset för att även jag har hamnat i julstress koma kom igår när jag skulle lämna tre julklappar på posten. Glad i hågen vandrar jag in på postkontoret och lägger upp mina klappar på disken och säger att jag skulle vilja skicka iväg dessa. Ja än så länge går allt enligt mina planer men just då frågar damen på posten vart jag ska skicka dem... ja där står jag som ett litet frågetecken, å mitt svar blev "ja det du det var en bra fråga, räcker det med Anna och Urban???" Jag hade ingen anning om adressen, och jag kunde inte för mitt liv komma underfund om vad de heter i efternamn heller. Men som tur är så var min man lite mera med den morgonen så efter ett samtal till honom så fick jag fram så mycket information så den snälla damen på posten kunde hitta dem på hitta.se. Det är nog bara jag som tror att man kan skicka paket via posten utan varken namn eller adress.

Och min julstress blev inte bättre av att jag slog in paket till 2 den kvällen, eller man ska kanske säga natten, och dessutom så kom inte mina julkort utan de ringde i morse och sa att de skulle köra ut dem imorgon... ja det är ju kul att få hem julkorten dagen innan julafton då det inte finns en changs att de kommer att kunna komma fram i tid. Så istället fick jag ta mig en tur ut till Timrå för att hämta upp dem och sedan blev det till att sitta i bilen och skriva adresser. Hoppas nu bara att jag kom ihåg alla där i bilen och att jag skrev in adresser på alla och inte bara förnamn...

Nä jag har faktisgt hunnit med en hel del idag så jag ska inte klaga för mycket. De sista julklapparna till barnen blev klara, julkorten skickade så nu är det bara inslagning, fixa julgran, pynta, städa och kanske nå knäck och julgodisbak... nej det sista får jag strunta i i år, för jag måste hinna sova lite i morgon också eftersom vi ska upp till faster och ha lilla julafton på kvällen. Och på torsdag ska det bära av upp till Kent och Gun för den stora julaftonen.
Jag vet inte vem som längtar mest jag eller Deniz?

Mammas små tjuvar

Deniz och Ayse hade varit i köket och kommit över en låda med nötter. Spana in lillgummans mördarblick när hon börjar inse att bytet skulle försvinna.

Snö i mängder...

Ja nog har vi fått det alltid, dessutom är det väldigt kallt -25. Ja jag skojar inte utan temperaturen ligger mellan - 22 och -26 grader.

Snön började komma under onsdagen och sen snöade det i två dygn. Så Cello och Deniz fick ta fram snöslungan och jobba lite.

Nu sover mammas brunbjörn...

Ja då gick det inte att blunda för det längre utan det var bara till att fatta beslutet. Våran allas lilla bruna björn fick somna in idag. Han har varit lite blek de senaste dagarna så veterinären ville att vi skulle komma in för att ta ett blodprov. Men när vi upptäckte att han kissat inne två gånger på natten även fast han varit ute tre gånger under natten. Så det blev dags för även mig att inse han inte mådde så bra. Allt gick fort, både beslutet och själva insomnandet. Max somnadei mitt knä inne på Veterinärshuset södra berget idag strax efter lunch. Och vilken otrolig underbar personal de har. Inte bara idag utan även under hela tiden Max har vårdats där. Kan säga att det troligen inte blir så många fler turer för mig ner till huddik utan nu blir det min underbara veterinär Ulrik och Veterinärshuset södra berget för hela slanten...

Max ligger nu med geten Bella, Bosse och Rocky i Berga och jag oppas han har det bättre där han är nu än hur han mådde de sista dagarna. Det är alltid lika tungt att genomgå detta men det enda sättet att klara sig från det är att aldrig ha några djur och jag kan lova att jag inte har ångrat någon av mina hundar men allt har sin tid så nu blir det inga fler på ett bra tag. Ja vi har ju kvar Oliver än men han börjar även han att komma upp i åldern, så vi får se hur länge vi får ha honom kvar.

Ja jag skäms...

...och det med rätta eller hur??? Det är en månad sedan jag bloggade och jag har igentligen inget att skylla på förutom motivation och ork... Men nu har jag tagit och smiskat upp mig själv så bättring är på G jag lovar...

Kommer att lägga in lite bilder från den senaste månadern för att uppdatera er lite.

Men jag kan börja med att uppdatera er om min lilla bruna björn. Max lusen är hur pigg och glad som hellst när han får sin medicin men vi hade dragit ner för mycket så det blev ett litet bakslag i söndags då han blev så dålig att han inte kunde gå igen. Men med dubbel dos medicin så tog det bara 2 till 3 timmar innan han blev sitt glada pigga jag igen. Veterinären och jag bestämmde då att vi inte ska försöka att dra ner på dosen utan han ska få gå på den här höga dosen. Han är så pass gammal så det är ingen idé att hålla den nere och riskera återfall bara för att vi ska förlänge hans liv.




En kväll när jag och min bättre halv kom hem och mormor var barnvakt möts vi av denna underbara syn... mormor som häst och en naken jocky med mössa, ja för hjälm måste man ju ha...

Några sötnos bilder på min lilla sötnos

Jag min smarta tänkte att åka och knäppa kort innan dagis var en bra ide... min son sprang som en dåre på stenarna medan min dotter bara grinade... det blev katastrof... men några bra bilder blev det i alla fall som tur var, men inget bra till julkort som var tanken.

Har tagit bilder till julkorten senare men de lägger jag inte

Hos veterinären

Som tur var så blev det inget svårt beslut hos veterinären då Max blodvärden var så pass mycket bättre. Han ska få fortsätta att ta kortison, så får vi se hur länge han mår bra. Varken jag eller veterinären tycker att det är någon ide att börja behandla honom med cellgifter eller något liknande eftersom han är så pass gammal och chansen att överleva är ändå så liten. Det är bättre han får ett bra liv den sista tiden istället för att behöva må dåligt på en massa mediciner. Nu får vi bara hoppas att vi fattade rätt beslut, men det tror jag...

Mammas skitungar

Japp det kan man lugnt säga, både Ayse och Deniz är rena rama skitungar nu. 5 minuter efter de har ätit något är det till att byta blöja på den minsta medan den större springer i panik in på toaletten och sätter på sig blöjan själv. Eftersom de är pigga i övrigt så är de ganska uttråkade och hittar bara på en massa hyss för deras mor... Hoppas det går över snabbt...

Provsvar från veterinären

I kväll ett tag innan jag skulle åka på jobbet ringde veterinären med Max provresultat. Mammas lilla bruna lurv har akut leukemi. Vi ska tillbaka nästa fredag för mer provtagning och för att bestämma hur vi går vidare. Det fanns mediciner att ge men med tanke på hans höga ålder kan det ju vara snällare mot honom att låta honom somna in istället för att plågas den sista tiden. Jag har fått en massa att tänka på och att ta ställning till innan nästa fredag, jag önskar man kunde se in i framtiden och se vad som skulle vara bäst.

Några bilder från 2 Nov

Edvin var här med sin lilla syster Maja, hunden Ronja och sin mamma Bella. Naturligtvis så ville grabbarna köra bil, ja det var ju inte bara grabbarna som ville köra men eftersom det var sov dags för lilla Ayse så fick hon inte, även om hon bråkade.

Tuff helg

Ja den här helgen har inte direkt varit en önske helg... Det var min jobbhelg och jag skulle jobba två nätter a 12 timmar. Bara det förstör helgen ganska bra. Men som uppladdning inför första natten tog Bella och jag med oss våra fyrbenta vänner och tog en promenad i kvällsmörkret. När vi kom hem så var allt bra med vårat bruna lurviga monster men när jag skulle åka och jobba 10 minuter senare så glev han inte upp. Och dum som man är så skrattar jag bara åt honom och frågar om det var en jobbig promenad. Runt ett på natten ringer Cello mig på jobbet och säger att Max inte kan gå och att benet är väldigt svullet. Kul kul... där sitter jag med 8 timmar kvar att jobba och kan inget göra, förutom då att ringa våran räddare i nöden... Ja självklart är det min underbara mor. Hon kliver upp mitt i natten och kollar igenom hunden och hennes dom blev troligen brutet... Nice gud vad jag hatar att jobba när det händer sånt här. Men eftersom vi inte har något nattöppen veterinär här i stan så fick vi snällt vänta tills det blev morgon och Södra bergets veterinärer öppnade. Mamma hämtade mig på jobbet och sedan bar det av raka spåret in.

När vi kommer fram är det väldigt trevlig personal men till en början undrade jag om de verkligen var kompitenta eller om de drev med oss... Jo de började med att sätta nål för att kunna ta blodprov... HALLÅ... hunden har ont i benet... Men som tur var så sa varken mor eller jag något om det hela, vi var även tyst när självaste veterinären kom in och struntade totalt i Max ben utan han började med att kolla munnen och klämma sig fram genom hela hunden. När han kom till bakbenet och kände hur svullet det var ville jag bara säga grattis... men åter igen hade jag tur som höll tyst för det vissade sig att det inte var själva benet som var problemet utan alla körtlar eller vad det var, var svullna på honom och pga den stora svullnaden på benet gjorde det ont och som i sin tur gjorde att han inte ville gå. Eftersom veterinären trodde dessa svullnader kunde bero på cancer blev det en liten operation för att ta tester. Så medan denna underbara veterinär opererade på Maxen så åkte mamma och jag för att handla på citygross, men jag var så trött efter nattens jobb att jag tog mig en tupplur i bilen medan moder tog sig en shopping runda. Innan vi hade hämtat Max och mediciner och kommit hem så jag kunde krypa ner i säng så var klockan två. Kan lova att jag inte var upplagd för natt nr 2, men väl på plats så gick den relativt bra i alla fall.

Man kan ju tro att på söndag så ficka jag i alla fall sova men icke då... Jag fick fixa inför ett extra möte på dagis innan jag kunde hitta till sängen och sedan blev det inte många timmar eftersom jag även måste närvar på detta möte. Men jag hade i alla fall en tröst i att Max var mycket bättre och nu springer han på som vanligt även fast han fortfarande är lite svullen. Tänk vad lite mediciner kan göra skillnad.

Sjörövar fest

Japp det har varit sjörövarfest på dagis den här veckan och självklart så var min lilla pirat på plats. Om ni tittar noga så kan ni även se örhänget... Det var en stolt och glad sjörövare som kom till dagis men det var en ännu gladare sjörövare som åkte hem. Han hade haft en underbar dag på dagis.

Mysig morgon

Ja här kommer några bilder från en mysig morgon hemma på Galten. Tänka vilken tur jag har som har möjlighet att få ha sånna här mysiga mornar med mina små vilddjur.

Är de inte söta mina små apor???

Julklapps inköp

Nu finns det bara en sak att göra och det är att bygga nytt och mycket större hus, för igår bar det av igen till den här veckans affär nr 1... ToysRus... Japp det var 3:de gången jag var in där och affären har bara haft öppet i några dagar, och med tanke på den summan pengar jag har handlat för de här dagarna så har jag nog handlat för de närmaste 2 åren. Men jag kan trösta mig med att nu har jag alla julklapparna klara. Ja i alla fall till alla barnen.
Och vi som var trångbodda innan dessa inköp, jag undrar om vi kommer att få plats alls efter jul...

Det som är tråkigt nu är allt dessa regn... Deniz skulle så gärna vilja testa sin nya bil ute men det är ju så blött så blött. Hoppas det snart blir bättre så han kan ta en tur med racern.
Förövrigt så har jag och Ayse fortfarande hosta, vilket har gjort att jag blev tvungen att ta vab nu i natt. Hoppas det går till sig snart för det är inte roligt när hon börjar hosta. Inge kul alls med sjuka barn.

Monterings dags...

Japp nu skulle det ske, bilen skulle sättas ihop...
Smarta jag väljer att ta på mig detta uppdrag när jag är hemma själv med två barn och dessutom så är både jag och Ayse sjuka. Kan detta sluta gott???



Det började i alla fall bra. Deniz var väldigt hjälpsam och ville göra det mesta själv. Och när det gällde kartong öppnande så var han väldigt duktig.

Sen när det fanns en stor kartong, en stor bil och dessutom en massa små delar och skruvar på vårt lilla golv så fans det inte så stort utrymme för någon av oss och det var då jag började fundera om jag varit så smart... men det blev faktisgt bara ett få tal diskusioner annars flöt allt på.

Men när bilen var klar så blev det kanske inte direkt så som jag hade tänkt mig...

Sonen som jag trode skulle köra mest han hade hittat något som var väldigt roligt att leka med och i och för sig så hade det ju en bild av bilen på sig men men..

Medan dottern i huset inte gick att få bort från ratten. Undrar bara om jag kan få plats bredvid när det är dags för lilla fröken att börja övningsköra ute? Dessutom har vi ju problemet med vikten... Max 50 kg... Är det någon som tror att jag någonsin kommer att komma ner till det igen???

Självklart ska barnen ha elbil

Ja jag hade tänkt vara ute vid ToysRus tidigt i morse för att köa för en elbil som var nersänkt från 3500:- till 999:- Men med barn så blir det inte alltid som man tänkt sig... Ayse hade sådan hosta i morse så henne kunde jag inte lämna på dagis, så istället blev det till att tänka om och ta med sig dem. En bra stund försenad så kom vi till slut i alla fram till Birsta och synen som mötte oss där gjorde att vi började skratta både jag och min mor som följde med som hjälp. Kön var miltals lång... Men tur för mig så står min fars kusin ganska långt fram i kön och eftersom hon är så snäll så snäll så köpte hon en bil åt mig som det var bara för mig att hämta upp på hennes jobb senare under dagen. Måste bara säga TACK

Imorgon blir det nog bilåkande av för hela slanten skulle jag tro...

Lovar att skärpa till mig

Jag vet att jag inte har hållt er uppdaterad de sita veckorna men nu har jag fått in de sista bilderna på resan så nu ser jag bara frammåt. det blev inte så mycket text men i korta drag så hade vi det varmt, roligt och härligt så resan var lyckad.
Lovar att i framtiden sköta mig bättre...

Resan

Ja nu så är vi hemma igen efter en trevlig vecka i Kemer. En vecka går så fort så fort...

Resan ner gick inte som planerat men jag borde ju vara van vid problem när jag reser tycker man men jag kan lova att problem är lättare att ta när man har barnens far med sig som kan hjälpa till med trötta barn.
Vi skulle flyga från Midlanda 20 minuter över åtta på lördagskvällen och allt gick enligt planerna. Vi går på planet och sätter oss ner. Planet börjar att rulla ut på start banan men det startar inte utan det bara tom gasar innan de börjar köra mot gaten igen. Kaptenen berättar att det är nån lampa som lyser och att vi måsta ta med allt handbagage av planet igen medan de startade om planet och testkörde en extra gång. Så det var bara att bära ut alla väskorna och sina två trötta barn och sen sitta med alla passagerare och vänta och vänta och vänta... fast mina barn väntade i och för sig inte så mycke de sprang mest omkring medan jag fick jaga dem.


Här sitter de tappra och väntar med bagaget...

Och så här väntar min dotter...





Måste ju kolla om man kan komma med som handbagage




När vi ett tag senare får klartecken om att planet är ok så måste de kolla starbanan så att det inte var för mycket vatten eftersom vädret hade gått och blivit extremt dåligt med regn och blåst. och när det var OK även från banan så var det bara tankningen kvar att vänta in... Så ett antal timmar senare bär det äntligen av mot varmare grader.

Ayse var trött men kunde inte riktigt slappna av på flyget så det tog ganska länge innan hon stängde sina söta blå och somnade hon också precis som hennes bror gjorde ganska fort efter vi kom upp i luften.

Resten av resan gick bra. Cellos kompis Hakan kom och hämtade upp oss på flyget och körde oss till hotellet. Så 6:15 lokal tid fick vi våra rum och kunde äntligen lägga oss ner och vila.

Hotellet

Vårat hotell hette Garden Resort och var ett 4 stjärnigt Allinclusive hotell. Det fanns 2 resturanger, 1 snackbar, och 1 liten strand resturang. Dessutom fanns det 1 vanlig pool, 1 lek pool med 2 vatten ruchkanor, 1 barn pool och en lugn pool som låg lite på sidan och hade ett vatten fall. Från hotellet gick det en buss en gång i halv timmen till en privat strand drygt 1 kilometer bort.

Rumen hade barnsäng, 1 dubbel säng och 1 vanlig säng, men jag flyttade ihop dubbelsängen och den vanliga sängen så vi fick en bamse säng där jag och barnen sov tillsammans varje natt. Tror nästan jag måste införskaffa en sån hemma också.