Så fort Cello kom hem idag så sprang Ayse och jag ut för att skotta snö med fyrhjulingen men efter en del problem gav vi upp och lämnade uppgiften till den äldsta och yngsta mannen i huset.
En glad Aslan åker nu runt och ropar "hej då mamma" medan snön yr. Själv har jag gett mig in på lite mindre tekniska produkter och handskottar medans Ayse och Deniz öppnar 24 luckor i en chokladkalender som hon fick av våra underbara grannar.
Det är en härlig fredag kväll med en massa snö.
Igår var det dags för årets andra konståknings träning för Ayse. Tänk att hon redan får gå i fortsättnings grupp och lära sig att snurra. Tänk om en annan skulle kunna lära sig lika fort...
Med tårar som rinner kommer sonen av planen och säger att han ALDRIG ska stå i mål igen. Nu återstår det att se hur länge det håller i sig. Vi får hoppas att det går över fort.
Igår kväll fick Deniz förfrågan om att spela match med 05:orna och naturligtvis tar han alla changser att få stå i mål så det var bara att kliva upp 6:30 denna lediga lördag och packa sig iväg till samlingen i ishallen 7:45.
Nu är det några spännande timmar jag har framför mig :)
HEJA NSK!!!!!!
Ayse ville diska efter maten så nöjt sätter jag mig i soffan och uppdaterar mig med lite Facebook läsning när jag hör "HJÄLP ASLAN" från köket. Jag springer in och möts av denna syn.
Det är inte bara till utseendet som han liknar sin bror utan han är tydligen lika duktig på att klättra.
I söndags så hade jag och barnen en otroligt härlig dag på isen. Jag och Ayse åkte skridskor i 3 timmar medan Deniz åkte i 4:a. Något positivt ska det ju i alla fall vara med denna milda vinter.
