30 december 2009

Över snöad


Ja det kan man ju lungt säga att lill vita bilen blev nu under julhelgen. Denna underbara bild mötte oss på morgonen den 27 December. Det blev en hel del skottande innan den var lös och mina små hjälpsamma gullungar ville hjälpa till de också men eftersom det inte direkt var några plus grader så gav de fort upp och gick in till sin far i värmen. Det måste vara deras turkiska blod som gjort dem så frysna.


23 december 2009

Min underbara man...

Ja jag kan inte säga annat än att jag har en underbar man... eller...
Okej han har många bra sidor, väldigt många bra sidor men sen har han några sådär lite mindre bra sidor och en sån visade han ikväll. Det var nämnligen så att jag hade med mig hus nyckeln men det var han som kom hem först, så inte allt för glad fick han sitta i bilen och vänta ca 10 minuter och det låter inte så farligt men med tanke på att det var -22 grader ute så var det kanske inte så kul. Men smart som min kära man är så hade han bilen på så att han slapp frysa, problemet kom just när jag kom hem för då valde hans bil att sluta funka. Men som den gentleman han är så bär han in matkassarna från bilen och säger sedan att han ska gå och fylla upp med bensin i bilen för det är troligast det som är felet. När han sedan kommer in så berättar han att nu så startar bilen och det är inget problem, och då tar ju lilla jag för givet att han har fyllt på bilen med bensinoch sedan testat så att det funkar.

Så sen när jag ska till att åka på jobbet så tar jag hans bil så han har min bil med barnstolarna på morgonen när barnen ska till dagis. Bilen startar utan problem och jag kör iväg, lite stressad eftersom jag var lite sen i vanlig ordning. När jag har kört i ca 5 minuter så börjar bilen bli slö och sedan stannar den. Japp då stod man där mitt i skogen klockan nio på kvällen i -22 grader och enbart ett par linne byxor på benen med soppatorsk... ja så var det min älskade man hade bara testat om bilen startat igen och det gjorde den ju för den lilla bensinen som var kvar hade ju runnit tillbaka och samlats på igen, och då fyllde han inte på nå mera...

Men som tur är har jag en underbar granne och mor och far som kom till undsättning. Dessutom var min far så smart att han förstod att jag frös så de hade även med sig varma kläder till mig. Men jag måste ju även erkänna att även jag gjorde bort mig regält i hela den här historian. Jo för det var ju så att jag har lyset på på bilen. Det är ju mörkt i skogen på kvällen... Men bilens batterier tyckte inte att det var så roligt utan han la in en strejk. Så pappsen fick ta och leta fram startkaplarna. Men efter mycket om och flera men så kunde vi åka vidare och jag kom faktisgt till jobbet men dock en halvtimme sen...

Men bara som en påminnelse till er alla bilförare, ha alltid en fiklampa och reflex väst lättillgängligt i bilen. Det är ett måste om det blir stopp efter vägen dessa tider och en filt är inte heller så fel :-)

Julstress nä va é de?

Ja det kan man fråga sig, fast jag tror inte jag behöver fundera så länge. Beviset för att även jag har hamnat i julstress koma kom igår när jag skulle lämna tre julklappar på posten. Glad i hågen vandrar jag in på postkontoret och lägger upp mina klappar på disken och säger att jag skulle vilja skicka iväg dessa. Ja än så länge går allt enligt mina planer men just då frågar damen på posten vart jag ska skicka dem... ja där står jag som ett litet frågetecken, å mitt svar blev "ja det du det var en bra fråga, räcker det med Anna och Urban???" Jag hade ingen anning om adressen, och jag kunde inte för mitt liv komma underfund om vad de heter i efternamn heller. Men som tur är så var min man lite mera med den morgonen så efter ett samtal till honom så fick jag fram så mycket information så den snälla damen på posten kunde hitta dem på hitta.se. Det är nog bara jag som tror att man kan skicka paket via posten utan varken namn eller adress.

Och min julstress blev inte bättre av att jag slog in paket till 2 den kvällen, eller man ska kanske säga natten, och dessutom så kom inte mina julkort utan de ringde i morse och sa att de skulle köra ut dem imorgon... ja det är ju kul att få hem julkorten dagen innan julafton då det inte finns en changs att de kommer att kunna komma fram i tid. Så istället fick jag ta mig en tur ut till Timrå för att hämta upp dem och sedan blev det till att sitta i bilen och skriva adresser. Hoppas nu bara att jag kom ihåg alla där i bilen och att jag skrev in adresser på alla och inte bara förnamn...

Nä jag har faktisgt hunnit med en hel del idag så jag ska inte klaga för mycket. De sista julklapparna till barnen blev klara, julkorten skickade så nu är det bara inslagning, fixa julgran, pynta, städa och kanske nå knäck och julgodisbak... nej det sista får jag strunta i i år, för jag måste hinna sova lite i morgon också eftersom vi ska upp till faster och ha lilla julafton på kvällen. Och på torsdag ska det bära av upp till Kent och Gun för den stora julaftonen.
Jag vet inte vem som längtar mest jag eller Deniz?

19 december 2009

Mammas små tjuvar

Deniz och Ayse hade varit i köket och kommit över en låda med nötter. Spana in lillgummans mördarblick när hon börjar inse att bytet skulle försvinna.




Snö i mängder...

Ja nog har vi fått det alltid, dessutom är det väldigt kallt -25. Ja jag skojar inte utan temperaturen ligger mellan - 22 och -26 grader.

Snön började komma under onsdagen och sen snöade det i två dygn. Så Cello och Deniz fick ta fram snöslungan och jobba lite.




















10 december 2009

Nu sover mammas brunbjörn...

Ja då gick det inte att blunda för det längre utan det var bara till att fatta beslutet. Våran allas lilla bruna björn fick somna in idag. Han har varit lite blek de senaste dagarna så veterinären ville att vi skulle komma in för att ta ett blodprov. Men när vi upptäckte att han kissat inne två gånger på natten även fast han varit ute tre gånger under natten. Så det blev dags för även mig att inse han inte mådde så bra. Allt gick fort, både beslutet och själva insomnandet. Max somnadei mitt knä inne på Veterinärshuset södra berget idag strax efter lunch. Och vilken otrolig underbar personal de har. Inte bara idag utan även under hela tiden Max har vårdats där. Kan säga att det troligen inte blir så många fler turer för mig ner till huddik utan nu blir det min underbara veterinär Ulrik och Veterinärshuset södra berget för hela slanten...

Max ligger nu med geten Bella, Bosse och Rocky i Berga och jag oppas han har det bättre där han är nu än hur han mådde de sista dagarna. Det är alltid lika tungt att genomgå detta men det enda sättet att klara sig från det är att aldrig ha några djur och jag kan lova att jag inte har ångrat någon av mina hundar men allt har sin tid så nu blir det inga fler på ett bra tag. Ja vi har ju kvar Oliver än men han börjar även han att komma upp i åldern, så vi får se hur länge vi får ha honom kvar.

8 december 2009

Ja jag skäms...

...och det med rätta eller hur??? Det är en månad sedan jag bloggade och jag har igentligen inget att skylla på förutom motivation och ork... Men nu har jag tagit och smiskat upp mig själv så bättring är på G jag lovar...

Kommer att lägga in lite bilder från den senaste månadern för att uppdatera er lite.

Men jag kan börja med att uppdatera er om min lilla bruna björn. Max lusen är hur pigg och glad som hellst när han får sin medicin men vi hade dragit ner för mycket så det blev ett litet bakslag i söndags då han blev så dålig att han inte kunde gå igen. Men med dubbel dos medicin så tog det bara 2 till 3 timmar innan han blev sitt glada pigga jag igen. Veterinären och jag bestämmde då att vi inte ska försöka att dra ner på dosen utan han ska få gå på den här höga dosen. Han är så pass gammal så det är ingen idé att hålla den nere och riskera återfall bara för att vi ska förlänge hans liv.




En kväll när jag och min bättre halv kom hem och mormor var barnvakt möts vi av denna underbara syn... mormor som häst och en naken jocky med mössa, ja för hjälm måste man ju ha...




Några sötnos bilder på min lilla sötnos





Jag min smarta tänkte att åka och knäppa kort innan dagis var en bra ide... min son sprang som en dåre på stenarna medan min dotter bara grinade... det blev katastrof... men några bra bilder blev det i alla fall som tur var, men inget bra till julkort som var tanken.































Har tagit bilder till julkorten senare men de lägger jag inte