Hos veterinären

Som tur var så blev det inget svårt beslut hos veterinären då Max blodvärden var så pass mycket bättre. Han ska få fortsätta att ta kortison, så får vi se hur länge han mår bra. Varken jag eller veterinären tycker att det är någon ide att börja behandla honom med cellgifter eller något liknande eftersom han är så pass gammal och chansen att överleva är ändå så liten. Det är bättre han får ett bra liv den sista tiden istället för att behöva må dåligt på en massa mediciner. Nu får vi bara hoppas att vi fattade rätt beslut, men det tror jag...

Mammas skitungar

Japp det kan man lugnt säga, både Ayse och Deniz är rena rama skitungar nu. 5 minuter efter de har ätit något är det till att byta blöja på den minsta medan den större springer i panik in på toaletten och sätter på sig blöjan själv. Eftersom de är pigga i övrigt så är de ganska uttråkade och hittar bara på en massa hyss för deras mor... Hoppas det går över snabbt...

Provsvar från veterinären

I kväll ett tag innan jag skulle åka på jobbet ringde veterinären med Max provresultat. Mammas lilla bruna lurv har akut leukemi. Vi ska tillbaka nästa fredag för mer provtagning och för att bestämma hur vi går vidare. Det fanns mediciner att ge men med tanke på hans höga ålder kan det ju vara snällare mot honom att låta honom somna in istället för att plågas den sista tiden. Jag har fått en massa att tänka på och att ta ställning till innan nästa fredag, jag önskar man kunde se in i framtiden och se vad som skulle vara bäst.

Några bilder från 2 Nov

Edvin var här med sin lilla syster Maja, hunden Ronja och sin mamma Bella. Naturligtvis så ville grabbarna köra bil, ja det var ju inte bara grabbarna som ville köra men eftersom det var sov dags för lilla Ayse så fick hon inte, även om hon bråkade.

Tuff helg

Ja den här helgen har inte direkt varit en önske helg... Det var min jobbhelg och jag skulle jobba två nätter a 12 timmar. Bara det förstör helgen ganska bra. Men som uppladdning inför första natten tog Bella och jag med oss våra fyrbenta vänner och tog en promenad i kvällsmörkret. När vi kom hem så var allt bra med vårat bruna lurviga monster men när jag skulle åka och jobba 10 minuter senare så glev han inte upp. Och dum som man är så skrattar jag bara åt honom och frågar om det var en jobbig promenad. Runt ett på natten ringer Cello mig på jobbet och säger att Max inte kan gå och att benet är väldigt svullet. Kul kul... där sitter jag med 8 timmar kvar att jobba och kan inget göra, förutom då att ringa våran räddare i nöden... Ja självklart är det min underbara mor. Hon kliver upp mitt i natten och kollar igenom hunden och hennes dom blev troligen brutet... Nice gud vad jag hatar att jobba när det händer sånt här. Men eftersom vi inte har något nattöppen veterinär här i stan så fick vi snällt vänta tills det blev morgon och Södra bergets veterinärer öppnade. Mamma hämtade mig på jobbet och sedan bar det av raka spåret in.

När vi kommer fram är det väldigt trevlig personal men till en början undrade jag om de verkligen var kompitenta eller om de drev med oss... Jo de började med att sätta nål för att kunna ta blodprov... HALLÅ... hunden har ont i benet... Men som tur var så sa varken mor eller jag något om det hela, vi var även tyst när självaste veterinären kom in och struntade totalt i Max ben utan han började med att kolla munnen och klämma sig fram genom hela hunden. När han kom till bakbenet och kände hur svullet det var ville jag bara säga grattis... men åter igen hade jag tur som höll tyst för det vissade sig att det inte var själva benet som var problemet utan alla körtlar eller vad det var, var svullna på honom och pga den stora svullnaden på benet gjorde det ont och som i sin tur gjorde att han inte ville gå. Eftersom veterinären trodde dessa svullnader kunde bero på cancer blev det en liten operation för att ta tester. Så medan denna underbara veterinär opererade på Maxen så åkte mamma och jag för att handla på citygross, men jag var så trött efter nattens jobb att jag tog mig en tupplur i bilen medan moder tog sig en shopping runda. Innan vi hade hämtat Max och mediciner och kommit hem så jag kunde krypa ner i säng så var klockan två. Kan lova att jag inte var upplagd för natt nr 2, men väl på plats så gick den relativt bra i alla fall.

Man kan ju tro att på söndag så ficka jag i alla fall sova men icke då... Jag fick fixa inför ett extra möte på dagis innan jag kunde hitta till sängen och sedan blev det inte många timmar eftersom jag även måste närvar på detta möte. Men jag hade i alla fall en tröst i att Max var mycket bättre och nu springer han på som vanligt även fast han fortfarande är lite svullen. Tänk vad lite mediciner kan göra skillnad.